Kommentarer till Jesusmanifestationen i backspegeln.

Av: Petrus Hägglund

Petrus Hägglund — Fri, 16 May 2008 10:58:20 +0000

Enligt en andrahandsuppgift bars tolv stenar fram under Jesusmanifestationen från 12 församlingar i Stockholm. Detta exempel skulle ha sin inspiration i Elia och vara ett uttryck för längtan efter kristen enhet. Om detta är sant vill jag ställa två frågor till dig Ulf Ekman;
1) Är detta ett uttryck för den enhet Jesus om?
2) Är detta ett bra uttryck för längtan efter enhet?

Av: Jonas Lundström

Jonas Lundström — Sun, 11 May 2008 20:26:35 +0000

David. Jag tror inte vi ska dömas efter våra motiv utan efter våra gärningar. Inte heller tror jag att det handlar om att leva upp till en viss standard, det handlar om en vandring mot större Jesuslikhet och att sträva efter Guds rike och rättvisa. Och för mig känns det oförenligt med Guds rike och rättvisa att vissa lever i överflöd på det sätt du så träffande beskriver samtidigt som vi har syskon som svälter till döds. Därför borde vi sälja mycket av det vi äger och ge till dom fattiga, som Jesus ju också säger och som urförsamlingen gjorde. Och så länge vi inte på allvar dissar rikedomen tycker jag inte vi ska göra anspråk på att vara Guds tjänare. Välsignelse till dig också!

Av: David Nyström

David Nyström — Sun, 11 May 2008 18:48:50 +0000

Jonas, hur många omvända det finns i kyrkorna, eller bland de som gick i Jesusmanifestationen, har jag ingen uppfattning om och det var väl kanske det som var min poäng. Vi har alla kommit olika långt i vår vandring och om vi ska kalla alla de som inte lever upp till den standard som vi själva satt upp för att få kallas lärjunge för hycklare blir jag bekymrad.

Jag tror att de flesta som deltog i Jesusmanifestationen har en uppriktig längtan till att tjäna Gud och att göra Jesus känd i Sverige, varför skulle man annars åka dit? Och att då smäda deras engagemang och kalla det hyckleri, särskilt som du inte vet ett dugg om dem eller deras motiv, tycker jag vittnar om en rätt sorglig inställning.

Jag håller inte med din inställning till materiella saker (det är kärleken till pengar som är roten till allt ont, snarare än pengar i sig), men låt oss anta att det fattigdomsideal du målar upp stämmer. Då skulle jag bara vilja fråga: har du själv tak över huvudet, Jonas (dvs bor du tex i ett hus eller en lägenhet)? Äger du kanske till och med en bil eller en cykel? Då är du rikare än majoriteten av världens befolkning. Varför ger du inte bort allt till de fattiga och flyttar ut i en koja i skogen?

Min poäng är att vi alla drar gränsen någonstans för vad som är en acceptabel livsstil. Varför ska just din gräns vara standard? Om du spenderar en längre tid i tex Indien (vilket jag har gjort) skulle du nog inse att det finns många saker som du unnar dig varje dag, som skulle beskrivas som en stor och onödig lyx av många människor. Betyder det att du inte är en sann Jesu lärjunge? Det är väldigt lätt att sätta en standard för sig själv och sedan kritisera alla andra som inte lever upp till den.

Det blir min sista kommentar i denna tråd, Guds välsignelse…

Av: Jonas Lundström

Jonas Lundström — Sun, 11 May 2008 18:09:41 +0000

David. Det handlar om omvändelse, riktning och process, tror jag, inte om perfektion. Vi måste erkänna Jesus som ledare (herre), vända ryggen åt andra makter (tex rikedomen/Mammon/kapitalet) och ta hans ord på allvar, bygga vårt liv på den klippa som är dom ord han gett oss i bergspredikan. Jag tror verkligen att vi genom Guds ande kan göra som Jesus säger – att hålla fast vid alla hans befallningar är en nödvändig del av vad det innebär att vara en lärling (Mt 28:16-20). En lärling har (som ordet antyder…) mycket kvar att lära, men det är samtidigt tydligt vem som är lärlingens läromästare.

Jag kan inte se att speciellt många av dom som bekänner Jesus som herre i Sverige (eller väst i stort) har gått igenom en sån omvändelse, något jag tycker är särskilt tydligt förhållande till rikedomen. Man kan inte bry sig om rikedomen om man ska tjäna Gud, sa Jesus. Ändå lever vi (globalt sett) i lyx och överflöd och dom flesta (som enskilda och församlingar) uppvisar inga tecken på att röra sig mot en påtagligt enklare och rättvisare livsstil och sluta med sitt samlande och försvarande av prylar på jorden. För mig är det svårt att undvika att dra slutsatsen att kyrkorna i hög utsträckning är fyllda av oomvända. Eller?

Av: David Nyström

David Nyström — Sun, 11 May 2008 16:16:13 +0000

Jonas, det ligger givetvis något i det du skriver, nämligen att ingen av oss lever upp till den standrad som Jesus sätter för våra liv. Gör det oss alla till hycklare? Går det överhuvudtaget att proklamera evangeliet utan hyckleri då?

Om jag går fram till en man på gatan och ger honom evangeliet och säger ”Jesus är Herre”, så gör jag det ju väl medveten om att Jesus inte är Herre över samtliga delar av mitt liv. Frågan är om detta bör ses som hyckleri, eller som ett försök att efter bästa förmåga – i all ofullkomlighet – ändå lyda mästarens befallning?

Av: Sven T:son

Sven T:son — Sun, 11 May 2008 12:40:40 +0000

Daniel Astgård måste ta priset i stenkastning i glashus. Han anklagar Ulf för att vara svartvit och onyanserad och frågar ”finns det verkligen bara två sorters kristna i Sverige” – underförstått, det är vad Ulf hävdar.

Det roliga är Astgård inleder sitt inlägg med precis den svartvita onyanserade dikotomi som han anklagar Ulf för: ”Det finns två sätt att hantera kritik” och sedan föser han in Ulf i den ena fållan.

Glassplittret yr kring Astgård när han sitter i sitt glashus och kastar granitblock.

Av: Jonas Lundström

Jonas Lundström — Sun, 11 May 2008 12:39:40 +0000

Ulf. Kul att du läser min blogg! ;) (?)

Min poäng är att bekännelsen av Jesus som ledare/herre måste gå hand i hand med en livsstil där Jesus-bekännarna bygger sina liv på hans undervisning, inte minst bergspredikan, på ett sätt som gör oss till en ”stad på berget”. Det hjälper inte att ropa ”herre, herre” om vi inte gör det han säger. Jag kan inte se att kristna i Sverige tar Jesus undervisning på allvar på ett sätt som gör oss till detta ljus i mörkret. Så länge vi inte följer Jesus på ett sätt som gör oss till ett tydligt alternativ har jag svårt att se poängen med att stå på torgen och ropa ”herre, herre”.

Av: Olle Lundgren

Olle Lundgren — Sat, 10 May 2008 18:54:13 +0000

Sant är: vi är mer påverkade av osanningar än vi är medvetna om. Men här skiljer det sig från broder till broder och syster till syster. Men se massmedias lögner som en sjukdom som vill fästa sig i sinnena på människor. Då har vi en situation där vi har insikt.

Av: Markus Holgersson

Markus Holgersson — Sat, 10 May 2008 07:05:42 +0000

Bra skrivet! Jag tror också att vi behöver bli duktigare på att förstå det sätt media använder sig av för att aktualisera en nyhet.

Jag misstänker att det ibland smyger sig in en viss naivitet bland oss där vi tror att exempelvis detta att tidningar skall skriva sker av sig självt. Uppenbarligen är det inte så och till nästa år tycker jag att arrangörerna, även om man inte kan klandra dem för årets resultat gällande medias bevakning, skall ligga på pressen tidigt för att försäkra sig om att denna händelse tas upp på ett rätt sätt.

Några duktiga personer har kommenterat på min blogg om just detta och jag publicerade deras kommentarer vilka jag tycker var mycket tänkvärda.

http://ratzon.wordpress.com/2008/05/07/det-ar-dags-att-skarpa-svardet/

Av: Ingo Söderlund

Ingo Söderlund — Sat, 10 May 2008 06:51:55 +0000

Intressant med manifestationen är ju att invandrarkyrkorna tydligen slöt upp i stora led. Nu var jag i ”fotbollstjänst” men det är tveklöst så att Mästaren förtjänade marschen. Min bön är att många av invandrarna ska erfara upprättelse i vårt land genom manifestationen!!

ps. Ulf du är duktig på undervisning och när du öser ur historiska källor parat med vardaglig tillämpning så gör du det fantastiskt bra.