Kommentarer till Sveriges gamla kyrkor.

Av: Evy Sandström

Evy Sandström — Fri, 18 Jul 2008 16:30:44 +0000

Om den Helige Ande fick leda Gudstjänsterna i våra gamla kyrkor, skulle de säkerligen inte stå tomma som nu.

Av: Frida Park

Frida Park — Tue, 15 Jul 2008 08:34:44 +0000

En vacker sommardag var jag ute och gick i vackra Leksand (där jag också bodde). Jag gick och småsjöng för mig själv och spatserade runt på kyrkogården (Sveriges vackraste?). Kyrkan var öppen och jag smög in. Den var alldeles tom och jag tog mig god tid att titta och bara vara. Till sist satte jag mig i en bänk längst fram och kunde helt enkelt inte låta bli. Jag började sjunga Lina Sandell Bergs ”Herrens nåd är var morgon ny”. Tänk vad bra man sjunger i en kyrka :-) Akustiken är ju fantastisk. Jag sjöng alla verser jag kom ihåg och är helt inne i min sång när jag hör ett litet knäpp bakom mig. Jag sneglar över axeln och ser att jag inte är ensam längre… Bakom mig har flera andra tagit plats i bänken och sitter och lyssnar – på mig. Jag blev lite generad – jag menar det hörs rätt så väl när man sjunger för full hals i en kyrka. Jag skyndade mig till sista versen (hur man nu kan göra det, man måste ju sjunga alla ord) och smet sedan kvickt ut förbi min publik. Trots att det var lite pinsamt så glömmer jag aldrig den stunden. Min lovsång fyllde hela kyrkan och omslöt mig och lyfte hela… taket. Gud kändes väldigt nära. Det fanns nog en tanke med hur man byggde kyrkorna förr…

Av: Andreas Holmberg

Andreas Holmberg — Sat, 12 Jul 2008 23:58:04 +0000

Fin text i många stycken – men också lite pinsam. ”Reformationens bildstormningar som gjorde att man vitkalkade väggarna på kyrkorna” – vet du Ulf (och Kerstin Grundström) inte om att de allra, allra flesta vitkalkningar skedde under den s.k. upplysningstiden på 1700-talet? Den lutherska reformationen som präglade Norden – i motsats till den kalvinistiska i t.ex. Schweiz – hade en i huvudsak positiv syn på kyrkokonst (bilder och skulpturer m.m.), även om man också här ibland gick för hårt fram bland ”beläten” som man uppfattade var föremål för dyrkan. Någon allmän bildstormning och överkalkning var det i vilket fall som helst inte fråga om i vårt land, och det är rätt taskigt att ge bröderna Petri & c:o skulden för något som i allmänhet inträffade långt senare.

Av: Samuel Varg Thunberg

Samuel Varg Thunberg — Fri, 11 Jul 2008 05:30:14 +0000

Tack Ulf för en liten glädjande artikel om våra gamla kyrkor och vårat största helgon.
Och det är sant som du säger att det är härligt att gå omkring i gamla kyrkobyggnader… man kan ofta känna historiens vingslag i en härlig kombination med en härlig andlig atmosfär.

Allt gott/ Samuel Varg Thunberg

Av: Samuel Rumar

Samuel Rumar — Wed, 09 Jul 2008 20:24:11 +0000

Det är så skönt när man ser kyrkor lite överallt. Tänkte precis på det när jag var på Gotland. Fanns det ett hus i sikte kunde man nästan vara säker på att se minst ett kyrktorn. Till och med när man seglade genom Stockholm såg man kors på några ställen (och inte en enda moské).

Av: Ingmar Rönn

Ingmar Rönn — Wed, 09 Jul 2008 19:00:41 +0000

Magnus Axelsson har skrivit ett inlägg här. Är du samme MA som gick på Trons Ord i Mölndal hösten 83?
Och kan du i så fall höra av dig till mig?
Adressen är ingmar@ironn.org

Av: Hosanna

Hosanna — Wed, 09 Jul 2008 15:02:00 +0000

Jimmy; http://sv.wikipedia.org/wiki/Heliga_Birgitta

http://sv.wikipedia.org/wiki/Societas_Sanct%C3%A6_Birgitt%C3%A6

Vi är många som gärna berättar om Birgitta för de som vill höra ;)

Av: Carina Nikolausson

Carina Nikolausson — Wed, 09 Jul 2008 11:50:43 +0000

Tog en semesterdag i vår hemtrakt och besökte Gamla Hjälmseryds kyrka. Vi ingången till kyrkogården kunde man ringa ett nr och via telefonen få en guidad vandring fram till kyrkan med historisk fakta, bra idé! Den tidiga delen av kyrkan har under historiens gång utsatts för förfall,yttre och inre material spreds över bygden, altarskivan från 1100-talet användes som trappsten i en närbelägen gård. Vid restaurering återsamlade man så mycket som möjligt av ursprungsmaterialet. Det är vad Gud gör med sin församling i vår tid, han samlar oss och bygger oss på den fasta klippan Jesus, allt efter Guds egen ursprungsplan.

Av: Kerstin Grundström

Kerstin Grundström — Wed, 09 Jul 2008 10:06:54 +0000

Förra sommaren ville ett av mina barnbarn att vi skulle göra en mormorsresa. Vi gjorde det och tog med mor och lillasyster också. Resan gick genom kultur och släktvisiter. Carl Larssongården, Sundborn som nordligast och sista anhalten innan vi var hemma var en liten avstickare som jag länge velat göra, Härkeberga kyrka, Enköpings kommun.Gammelmorfar Josef hade för länge sen arrangerat pensionärsresa dit för de vackra kyrkmålningarna som inte blev övermålade under reformationen. Jag vet inte riktigt vad jag hade väntat mig men det var storslaget, andaktsfullt och som om tiden ville upphöra och nuet tog över. Här ville jag stanna. Då kommer det in en man som vet allt om de frågor vi ställt oss om dessa vackra målningar. Mitt ute i ingenting finns historiens vingslag och en budbärare som kan och vill dela med sig till oss resenärer. Hoppas kyrkobygnaden får tala sitt språk till många besökare och pilgrimer framöver.
http://www.kyrkanshus.nu/Harkebergakyrka.htm

Av: Ulrika Hansson

Ulrika Hansson — Wed, 09 Jul 2008 07:28:07 +0000

Som vanligt är jag dalapatriot och minns min barndoms både dop och konfirmationskyrka ute på Sollerön i Siljan. Den är för mig mycket kär. Det är en fröjd att gå in genom den tunga träporten, känna doften av sterinljus och känna den något kyliga luften som möter när man öppnar dörren. Atmosfären är dock varm och jag tänder ett ljus och kan i stillhet tänka klart och ana tidens gång från forna dagar. Tack återigen för din blogg, den inspirerar!