Telefonkommunikationen är verkligen dålig så man är avskuren från allt annat (jag fick ut detta blogginlägg via sms). Jag har nog aldrig varit med om att Guds Ord har kunnat tränga in så djupt och penetrerande som dessa dagar. Varje detalj i händelserna under Jesu sista vecka för en stark och djup mening för ens eget andliga liv. Det blir som en andlig rotborste! Allt detta gjorde Han för mig trots allt jag har gjort emot Honom. Nåden blir högst påtaglig och verklig, när vi ser på Jesus!

Det är  ändå något så speciellt att följa Jesus i det land där han föddes, levde, dog och uppstod. Det finns nog ingenting som går upp emot detta. Inte minst ger det också inspiration till att ännu mer tränga in i hela Passionsberättelsens alla olika delar.Det är också så nyttigt för att få mer inspiration till årets övriga rätt intensiva predikoverksamhet.

Som alldeles ung kristen, hösten 1970, var jag med i Navigatörernas bibelstudier. Ett av kapiteln handlade om Jesu försoningsdöd. Jag minns den enorma längtan jag fick att tränga in på allvar i Jes. 53 och försoningens hemlighet och att följa Jesus i hans fotspår till Golgata för att djupare förstå vad som egentligen hände denna dag då Jesus dog. Detta har följt mig sedan dess och blir mer och mer en trängande nödvändighet och något så fascinerande att komma in i.

Det finns flera bra böcker att läsa om detta. Dels finns Anders Sjöbergs bok ”I korsets tecken”, Artos, som är utmärkt som studiebok. Dels finns en äldre och mycket fascinerande bok av Jim Bishop som heter ”Den dag då Kristus dog”,Libris. Den går igenom varje timma av Långfredagen, Man kanske kan få tag på den i något antikvariat. En annan bok är ”The weekend that changed the world” av Peter Walker. Jag har också gjort en DVD om de olika stationerna på Via Dolorosa.

Till sist: Jag tror inte att man skall bortse från de yttre konkreta händelserna och bara se den på inre andliga betydelsen som några verkar mena. Utan de yttre händelserna får vi aldrig tag på de andliga sanningarna. Det är just detta som gnostikerna ständigt opponerade sig emot. De kunde inte förstå att de kristna hade en fysisk inkarnationssyn, d.v.s. grundade sin tro på historiska händelser och fysiska skeenden och insisterade på att detta var viktigt. De menade att de kristna var primitiva och för fysiska. Men Jesus blev verkligen kött och blod och vandrade ibland oss.

Inte heller tror jag att, därför att evangelierna inte ger en teologisk förklaring, vilket Paulus gör, av Jesu offerdöd, så var det ingen offerdöd. Det var verkligen en ställföreträdande försoningsdöd. Matteus berör detta något i Mt. 8:17 när han kommenterar Jesus helande av de sjuka, och citerar just Jes. 53.  Det stora kapitlet i Jesaja profeterar om Jesu ställföreträdande och försonande död. Jesus uttryckte inte bara Guds kärlek på korset, det gjorde han förvisso, utan han utförde också ett fullständigt unikt verk på korset. Han tog ställföreträdande våra synder och gav oss sin rättfärdighet! Han gjorde vad vi inte kunde och gav det till oss som en gåva, fritt och för intet. Det är värt att noggrant följa Honom i hans lidandes fotspår, 1 Petr.2:21, för att tillfullo kunna uppskatta uppståndelsekraften och det nya livet i Anden.

Jesus stapplar fram utmed Via Dolorosa på väg mot Golgata. Idag kan man följa med och stanna på 14 stationer. Inte alla finns nämnda i Bibeln men alla har ett bibliskt budskap till oss.

Station 1: Jesus döms till döden. Han döms egentligen fyra gånger. Av översteprästerna, av Herodes, av Pilatus, av folkmassorna.

Station 2: Jesus tar sitt kors. Han får bära sitt eget avrättningsredskap till avrättningsplatsen, redan sönderslagen och utmattad.

Station 3:Jesus faller första gången. Tyngden av hela världens syndabörda är mänskligt sett för stor att bära.

Station 4: Jesus möter sin mor. Detta måste ha skett, även om det inte omnämns direkt, eftersom Maria var med vid korset. Hon följer honom in i döden och i sitt hjärta förväntar hon sig ändå att löfterna till henne skall gå i fullbordan trots att allt ser ut som ett nederlag.

Station 5: Simon från Kyrene hjälper Jesus med korset. Simons liv förvandlas radikalt då han tvingas bära korset. Detsamma gäller oss.

Station 6: Veronika torkar svetten ur Jesu ansikte. Omnämns inte i Bibeln men Veronika betyder ”sann bild”. Så viktigt idag att vi har en sann, inte falsk och självpåhittad bild av vem Jesus är och vad han gör för oss.

Station 7: Jesus faller en andra gång. Jesus faller enligt traditionen 3 gånger. Vi läser om ett tillfälle i Bibeln. Är det för människans andliga, själsliga och kroppsliga bördor han faller? Han dog ju verkligen för för hela människan.

Station 8: Jesus möter Jerusalems kvinnor. Dessa som inte förstod allvaret, inte såg på djupet får ett uppvaknande tilltal av Jesus.

Station 9: Jesus faller den tredje gången. Han föll så att varje person som faller skall veta att Jesus identifierat sig med oss i vår svaghet och hjälper oss upp igen.

Station 10: Jesus tas av sina kläder. Han blir helt avklädd, förnedrad och gjord till skam för oss, avskalad allt.

Station 11: Jesus naglas på korset kl. 12:00 på dagen. Blixtar av intensiv outhärdlig smärta går igenom hans kropp och själ.

Station 12: Jesus dör på korset. Klockan 3 på eftermiddagen, efter 3 timmars oerhörd plåga ger han upp andan och överlåter sig åt sin Fader. Mörker har övergått jorden. Hela skapelsen sörjer.

Station 13: Jesus tas ner från korset. Vännerna blir frimodiga och ber att få begrava kroppen. Kvinnorna är församlade med Maria och sörjer. Evangelisten Johannes är, i motsats till de andra lärjungarna, hela tiden med.

Station 14: Jesus läggs i graven. Innan sabbaten träder in smörjs hans kropp och begravs och där får kroppen vila i mörker bakom en stängd grav med förseglad sten, och vakter som håller vakt utanför.

Varje gång vi har en resa till Israel så går vi Via Dolorosa och dess stationer i Jerusalem och det blir bara mer och mer fyllt av andligt innehåll. Det tar ett tag att tränga bakom de yttre kulturella fasaderna och larmet och verkligen tränga in i vad det egentligen var som hände, hur mycket det innehåller och vad det betyder för oss idag, men det är verkligen värt mödan. Det vore inte fel för varje församling att ha en egen Korsväg där man kan gå från plats till plats och och i lugn och ro bedjande på ett åskådligt sätt följa Jesus det sista dygnet av hans liv, från Getsemane till Golgata.

Den Stilla veckan börjar med Palmsöndagen, det var i söndags, och med Jesu konungsliga inträde, ridande på en åsna nedför Olivberget, in i Jerusalem, Sak. 9:9, medan folket hyllar honom. (Sist vi var där, i början av Mars, sjöng vi Hosiannasånger vandrande ner för berget och prisade Herren för full hals.)

Dagen innan, lördagen, sabbaten, smordes Jesus profetiskt till sin begravning av Maria, Martas syster i Betania, som utgjöt nardusolja över hans fötter.

Måndagen: Jesus förbannar fikonträdet och rensar templet.

Tisdagen: Jesus undervisar i templet håller sina sista stora offentliga tal.

Onsdag: Jesus är i stillhet Betania under det att planer smids för att röja honom ur vägen.

Torsdag: Jesus firar påskmåltiden, Sedern, och äter påskalammet med sina lärjungar och instiftar nattvarden. Han undervisar dem en sista gång och  Johannesevangeliet, från kap. 13 till och med kap. 17, innehåller denna undervisning. Sedan går de till Getsemane där han våndas, ber och överlåter sig till Guds vilja och tar emot lidandeskalken och blir förrådd av Judas.

Fredag: Jesus döms av Sanhedrin tidigt på morgonen, överlämnas till romarna, gisslas, döms av Pontius Pilatus och förs bort att korsfästas. Han dör en ohyggligt smärtsam korsdöd för oss alla och tar vår skuld och straff på sig.

Lördag: Sorg, förstämning, förvirring bland lärjungarna. Jesu kropp vilar under sabbaten. Han har stigit ner i dödsriket och proklamerar segern och det fullbordade verket på korset för de döda.

Söndag: Veckans första arbetsdag. Den nya skapelsens dag. Gud uppväcker Jesus från de döda. Dödens udd är för evigt bruten och Jesus har nycklarna till döden och dödsriket.  Livet, det eviga överflödande livet, har vunnit!

Detta är den yttre ramen kring denna oerhört viktiga och innehållsrika vecka. Det tar ett helt liv att tränga in i alla dessa koncentrerade händelser. Det tar hela evigheten att jublande prisa och tacka Gud för denna frälsning. Därför får jag aldrig nog av Påsken! Låt oss ledas av Anden allt djupare in i allt vad Jesus gjorde för oss. Skriften säger både att vi skall uppskatta och ta emot hans gärning för oss men också att vi skall följa honom på hans lidandesväg, 1 Petr. 2:21-24. Han är både vår ersättning, som tog vår plats, och vårt exempel att följa.

Detta år verkar handla om konsolidering och fördjupning och för mig blir det en viktig tid att överallt träffa pastorer och uppmuntra dem att tränga vidare. Nästa stopp blir i Wien där vi nu har 240 pastorer och ledare från Central och Östeuropa och ledare på vårt universitets(LOU) vidareutbildningskurser.