I lördags, den 5 september, var det så begravning av Sten Nilsson och många hundratals människor hade samlats i Livets Ords kyrka för att ta farväl av denne gudsman. Det blev en ljus, högtidlig fest inför Herrens ansikte där minnet av Sten hedrades, hans jordiska lekamen jordfästes och tacksamheten till Herren som lett, välsignat och använt Sten, gick upp till himmelen. Det var värdigt, vackert, ljust men också allvarligt.

En lång och ringlande kö som aldrig verkade ta slut defilerade förbi kistan där hans käpp och Bibel låg som tydliga bilder av vad hans liv innehållit. Det var en mycket andligt stark gudstjänst!

Efteråt var det en minnestund med många tal, alla intressanta och en del roliga och till sist några filmer och bilder från hans innehållsrika liv. Sammanlagt varade alltsammans i över 6 timmar och det var med stor glädje och mättnad vi gick hem med så många tankar om vad en enda människa som lagt sitt liv i Herrens händer och vandrat genom livet med blicken på Jesus kan få betyda. Det var fantastiskt och trots sorg och saknad mycket inspirerande för framtiden!

Det har varit en speciell och mycket intensiv vecka. Min älskade svärfar, mentor och  medarbetare under så många år, pastor Sten Nilsson, dog i måndags. Vi har känt varandra i 33 år och umgåtts regelbundet och nära. Oändligt många är samtalen och besöken. Han var också medgrundare till Livets Ord och styrelsemedlem i många år. Det finns naturligtvis så mycket att säga om allt detta och hans medverkande i olika skeenden i Sveriges andlig nutidshistoria. Nu är det emellertid mest som mycket nära svärfar och vän som jag tänker på honom och veckan har varit full av saknad, tankar och känslor.

Samtidigt gifter sig idag Kristofer Nilsson, ett av Stens många barnbarn, med sin Stina  och ett nytt äktenskap bildas i släkten. En av Stens barnbarns hustru Sara är gravid och föder om några månader ett barn som aldrig kommer att ha träffat Sten men som kommer att bo på den gård, Fridhem, som Sten köpte och flyttade till med sin familj 1962. Jonathan och Sara tog över den delen av gården för några år sedan. Innan dess hade två av Stens barn med familjer bott där. Där hade vi 1981 de pastorsdagar som Sten initierade och som ledde till att vi senare startade Livets Ord.

Sten och Maj bodde där tills bara för mindre än ett år sedan då de flyttade till ett vårdboende. Deras äktenskap blev 65 år gammalt. Helt fantastiskt! I det hus som de byggde på Fridhems gård 1976, samma år Birgitta och jag gifte oss, och flyttade in i för att göra huvudbyggnaden till Ashramgård med retreater och samlingar, flyttar jag och Birigtta in nu i dessa dagar. Det är märkligt hur mycket som händer inom loppet av en vecka i en släkt.

Sten Nilsson, min kära svärfar, har nu gått hem till Herren i en ålder av 94 år. Det hände kl 09:10 i morse, den 10 augusti 2009. Igår åkte Birgitta och jag från Malmö, via Göteborg med ilfart hem till Uppsala och kom fram till Sten och Maj kl 21:00 igår kväll. Vi träffades i Malmö, jag kom från Oslo kvällen innan, plockade upp vår bil och åkte hem. Birgitta hade känt på sig i flera dagar att det inte var långt kvar. Hon och de andra syskonen har turats om att vaka vid bädden. Sedan i tisdags morse var Sten sovande och svarade inte på tilltal. Jag såg honom sist i måndags och då var han fortfarande medveten och jag är väldigt glad att jag hann hem igen innan Sten avled och fick alltså igen säga adjö och tacka honom för allt.

Sten har levt ett sÃ¥ rikt liv med Herren som han ocksÃ¥ har skrivit om i sina memoarer; ”Ledd av Guds hand”. Hela livet har han vandrat med Gud och betytt sÃ¥ otroligt mycket för så mÃ¥nga människor. Han var förkunnare, författare, missionär, pionjär, själavÃ¥rdare m.m.

För mig personligen betydde han oerhört mycket och utan honom hade det aldrig blivit något Livets Ord. Inte minst i början var han ett oerhört stöd och när vågarna gick höga var hans milda vishet till ovärderlig hjälp.  Han var så ivrig att den karismatiska väckelsen och trosundervisningen skulle nå ut till svenska folket och inte minst till missmodiga präster och pastorer. Han var en verklig banbrytare på så många olika områden.

Han hade också ett kärleksfullt hjärta för hela Kristi kropp och tyckte inte om sekterism. Även som styrelsemedlem i Livets Ord förblev han Metodistkyrkan trogen hela livet. Framförallt var han bibellärare och missionsman. Han älskade att undervisa på Livets Ord Bibelcenter och tyckte att han var så lyckligt lottad som kunde, efter sin pensionering vara så aktiv och betjäna så många tusentals elever med bibelundervisning.

Sten älskade att höra berättelser om hur Herren verkade på missionsfälten och inget gjorde honom så glad som när människor blev frälsta och Gud gjorde under.

När han på slutet knappt kunde tala så lyste han alltid upp när han fick höra om Jesus och kunde spritta till av glädje över något han fick höra.

En andlig hövding har gått ur tiden och vi saknar honom och älskar honom mycket. Tack Gud för Sten, för hans föredöme och för hans rika liv!

Läs om Sten Nilsson på Livets Ords hemsida och se inspelning om hans andligt rika liv. Del 1. Del 2