Som om den färggranna utsmyckningen i skrudarna och de breda leendena skulle kunna täcka över verklighetens tragik för Svenska kyrkan, står ärkebiskopen och de nyordinerade biskoparna på parad utanför Uppsala Domkyrka efter biskopsinvigningen igår. Inne i domkyrkan hade applådåskorna rungat. För vad? För att Sverige nu har en öppet praktiserande lesbisk biskop? För att ärkebiskopen har har fått igenom sin önskan om att kyrkan skall viga homosexuella? Tragik inför öppen ridå!
Glädjen som uttrycks på det bildspel man kan se i media idag kommer snart att flagna. Denna världens glädje består aldrig  utan vänds snabbt i bekymmer och sorg. Igår möttes jag sent på kvällen på Arlanda av krigsrubriker från Expressen om hur vissa präster lever runt och pressen gottar sig i bedrövligheterna som tycks förekomma. Den officiella bilden av Svenska kyrkan blir mer och mer makaber i media och utanför.
Tack och lov finns det också en annan bild, med tusentals kristtrogna gräsrötter som både tänker och lever annorlunda men som ofta inte har någon röst. Vi får fortsätta att be för alla som lider i denna ockuperade kyrka.
Gårdagens beslut i kyrkomötet var väntat. Med stor majoritet, 176 ja, 66 nej och 11 som lade ner sin röst, röstade man ja till vigsel av homosexuella. Det är som sagt ett unikt historiskt beslut. Unikt i sin tragik, i sin omfattning och i sin dåliga teologiska underbyggnad.
Detta kommer att få allvarliga konsekvenser på ett sätt som Svenska kyrkan knappast anar idag. Det ser ut som en kyrka i fritt fall. När råmärken flyttas på detta sätt, när nonchalansen av Guds skapelseordningar, av äktenskapets innebörd och Bibelns ord blir så uppenbar är det en djup tragik.
IgÃ¥r sade en företrädare för homosexuella att ”nu har den sista bastionen fallit”. SÃ¥ är det knappast. Den av populistiska orsaker, den liberalteologiskt influerade, den som gÃ¥r statsmaktens ärenden, den delen av Svenska kyrkan, den har gett efter. Det finns tusentals människor inom denna kyrka som inte släppt greppet, som inte slutat tro pÃ¥ Guds Ord, som inte böjt knä för Baal. Idag är det viktigare än nÃ¥gonsin att be för dem.
Med Stefanos ber vi för Svenska kyrkans ledare: ” Herre, ställ dem inte till svars för denna synd.”
För de kristtrogna i Svenska kyrkan ber vi: ” Herre, stärk deras mod, deras frimodighet och fyll dem med din Andes kraft och kärlek.”
För Sverige ber vi: ”Herre, förbarma dig över oss. ”
För oss alla ber vi: ”Herre hjälp oss sÃ¥ att Jesu kärlek kan röra vid varje människa i vÃ¥rt land till frälsning, upprättelse, helande och befrielse.”
Evangeliet är fortfarande Guds kraft till frälsning för alla som tror. Guds kraft kan fortfarande förvandla människor i Sverige idag. Syndernas förlåtelse genom Jesu försoningsblod är fortfarande en realitet som renar människors liv när vi vänder om, ödmjukar oss och kommer till Honom som älskar oss och har utgett sig själv på korset för oss alla. Andens kraft, liv och ledning är fortfarande en möjlighet för alla som vill lyssna och följa honom.
Ärkebiskopen försvarar läronämndens bejakande av samkönade äktenskap, trots att den var splittrad. 6 biskopar reserverade sig. Wejryd menar att frågan är utredd och färdigtänkt och att den stämmer med Svenska kyrkans lära och bibelsyn. Flummigare än så kan man nog knappast uttala sig. Att det stämmer med bibelsynen hos valda delar av kyrkan stämmer naturligtvis men det innebär knappast att beslutet är teologiskt förankrat vare sig i Bibeln eller i Svenska kyrkans bekännelse.
Tvärt emot vad Wejryd pÃ¥stÃ¥r är det ett kraftigt avsteg frÃ¥n Svenska kyrkans lära och ocksÃ¥ första gÃ¥ngen man pÃ¥ detta sätt ändrat läran. När Wejryd till tidningen Dagen pÃ¥stÃ¥r att det inte handlar om att anpassa sig efter staten sÃ¥ är det verkligen en ”freudian slip”. Det är just vad man gör och det har han förresten sagt i andra sammanhang.
Allvarligare avsteg får man leta efter i kyrkans historia och att trivialisera denna fråga, som Wejryd gör, genom att bubbla på om tjusningen med oväntade överraskningar på sammanträden är bara snömos som bjuds ut till journalister. Ett mycket ytligt tillvägagångsätt som ger intrycket av stor oärlighet. Beslutet, som verkar har stora möjligheter att gå igenom i höstens kyrkomöte är skandalartat, ett stort avsteg från den sunda läran och något som kommer att få mycket allvarliga och skadliga konsekvenser för kyrka och frikyrka i vårt land. Det kan ta generationer att reparera om inte kristna i alla läger reagerar kraftigt.
Ett litet tillägg. Visst har det funnits oerhört allvarliga heresier i kyrkans historia så jag kanske uttryckte mig lite luddigt. Det var Svenska kyrkan som evangelisk kyrka jag hade i åtanke och frågan är om det förut har skett denna typ av läroändring som nu sker, med en sådan förändring av formuleringar i handboken, angående äktenskapet som alltså helt omdefinieras.
Teologiskt sätt är det lite farligt att börja tala om att etiska frågor och sådant som har med skapelseordningen att göra inte har med frälsningen eller med Jesus att göra. Det handlar i detta fall om en betydande avvikelse från den skapelseordning som ligger till grund för frälsningen. Vi har ett problem när moderna teologiska influenser gör stor åtskillnad mellan lära och etik och underordnar eller relativiserar etiken och menar att detta egentligen inte har med Jesus och frälsningen att göra. I Kristi kropp hänger detta ihop och i skapelsen har Jesus sanktionerat man och kvinna. Här är det verkligen lätt att få ett felaktigt, modernt och relativiserat perspektiv. Soteriologi, ekklesiologi och etik hänger ihop.
Sverige, och Svenska kyrkan, har nu fått världens första lesbiska biskop. Hon vann över Hans Ulfvebrand med 413 röster mot 365. Hos HBT-folket står glädjen högt i tak. Man har fått en kvinna för sin sak. För den kristna tron är det däremot annorlunda. Det är ingen tvekan om att detta är djupt tragiskt för Svenska kyrkan och ytterligare ett stort avsteg från den apostoliska tron.
Det är märkligt att läsa Brunnes uttalanden till gaynyhetssajten QX där hon i mycket luddiga termer inkluderar allt och alla i den kristna livet, ingen och inget får exkluderas, och blandar ihop begreppen mellan skapelse och frälsning rejält. Att Gud älskar alla, hela sin skapelse, betyder inte automatiskt att alla inkluderas i frälsningen i Kristus. Kan något gott komma ur denna utnämning? Definitivt! Många kommer att få upp ögonen för hur illa ställt det verkligen är, inte bara i Stockholms stift utan i Svenska kyrkan i stort.
Säkerligen kommer många lekmän, som har en en äkta känsla för vad den genuina tron egentligen är och går ut på, att reagera. En del säkert starkt och offentligt, andra i tyst sorg. Ur all denna förvirring, avfällighet och förvärdsligande kommer säkerligen ett motdrag från himlen, en äkta och djupgående samvetsväckelse, en reningseld över oss alla, en ny nöd för människors eviga väl och en större längtan efter äkta väckelse i hela vårt land.
AngÃ¥ende de nio biskoparna som anmält avvikande Ã¥sikt om vigselrätten sÃ¥ finns det ett oslagbart uttlande. Olle Burrell (S) uttryckte det hela sÃ¥ här: ”Jag är förvÃ¥nad över att nio biskopar utan förvarning gÃ¥r ut sÃ¥ hÃ¥rt i den allmänpolitiska debatten och presenterar en Ã¥sikt i strid med vad det finns majoritet för i riksdagen. ”
Det är grejor det! Hur vågar dessa biskopar ens öppna munnen när nu riksdagen har en annan åsikt. Socialdemokraten Burrell häpnar och fattar inget alls. Har biskoparna tappat sina munkavlar? Tror de att de har något att säga till om? I kyrkan är det riksdagen som bestämmer! Och hur många som eventuellt tror på Gud där är högst osäkert och det verkar knappast vara ens intressant när det gäller religiösa frågor.
När det gäller Svenska kyrkan så finns det många som älskar Jesus och går en annan väg än ledningen. Det är viktigt att på allt sätt stödja och be för dessa. Be att Herren ger dem styrka, frimodighet och glädje i att kärleksfullt kunna vittna om Jesus. De gör ofta gör ett mycket viktigt arbete inom sina sammanhang.
Apropå att statsministern skulle välsigna Sverige i slutet av sina tal. Att välsigna är definitivt bättre än att förbanna, oavsett vem som säger det. Men att påtvinga politiker, som inte ger något som helst tecken på att tro på Gud, att de skulle tala i andliga termer verkar lite problematiskt. Men visst, det vore roligt att höra detta från riksdagsdebatternas avslutning. Jag skulle vilja se en del politikers miner när de hör detta, i ett land som sägs vara ett av de mest sekulariserade i världen. Detta, sekulariseringen, går att ändra på !
Det är värt att läsa Göran Skyttes återkommande kolumner i SvD. Han skriver oerhört träffsäkert. Nu i lördags skriver han om de nio biskopar som kommit med förslag att Svenska kyrkan skall avsäga sig sin vigselrätt. Detta är väl för att i sista minuten kunna rädda vad som räddas kan när det gäller att slippa vigslar av samkönade. Det finns ju många i Svenska kyrkan som absolut inte vill detta men de verkar varken kunna komma till tals eller ha någon chans emot politikerna och de strömlinjeformade teologer som i åratal har bedrivit propaganda i dessa frågor.
Skyttes förundran gäller inte minst hur biskoparna behandlas och hur kraftlösa de är i sin egen kyrka. De leder knappast kyrkan. De har inte ens rösträtt i kyrkomötet. Detta i en kyrka som verkar helt politikerstyrd, till och med värre än innan kyrkan skildes från staten. Läs den gärna här.
Läs ocksÃ¥ gärna Daniel Alvungers analys av det socialademokratiska paartiets kyrkopolitk mellan 1944 och 1973 i boken ”Nytt vin i gamla läglar”, utgiven av Församlingsförlaget. Det är en klargörande och skrämmande analys av hur statsmakten har använt Svenska kyrkan för att sekularisera Sverige. Detta förklarar ocksÃ¥ mycket av motstÃ¥ndet emot bibeltro och väckelsekristen tro inom Svenska kyrkan, inte minst ifrÃ¥n de ledande personer som verkar sett som sin främsta uppgift att föra en politik i som är helt i linje med statsmaktens sekulariseringsträvanden.
TV-programmet ”Existens” hade ett hÃ¥rt vinklat program om homosexualitet häromdagen. Ifall du missade det sÃ¥ kan du se det här. Det är ju inte direkt nÃ¥gra nyheter med innehÃ¥llet i detta program. Det handlade om Svenska Kyrkans inställning till och hantering av problematiken. Det var ett enda lÃ¥ngt inlägg för att homosexuella skall fÃ¥ gifta sig och att kyrkan skall välsigna detta och kalla det för äktenskap. AlltsÃ¥, man vill använda samma ord somanvänds för heterosexuella äktenskap. Annars är det diskriminering enligt den aktivt homosexuelle prästen Lars GÃ¥rdfeldt.
